Jag gick där och tittade i måndags, men då låg det så mycket snö, så då syntes hon nog inte.
Av alla hemskheter som skulle kunnat hända henne, så var det här ändå det bästa. Då vet man att det
har gått fort, förmodligen dog hon direkt. Men givetvis är det ingen tröst, det gör lika ont i hjärtat ändå.
Men som tur var har inte marken fryst än, så Anders begravde henne under den stora granen, intill våran gärdesgård, det var en bra plats, då kan hon spana ut över åkern. Ska gå ner dit och tända ett ljus sen.
Lilla Mini. Kommer sakna henne, vem ska man nu öppna o stänga dörren åt hela tiden. Tomt! Puss Caya
SvaraRaderaTyp en av de sötaste katterna jag någonsin sett, med sin fina täckning och söta ansikte. Kram till er
SvaraRadera