Vi bodde i en svit på Plaza som ligger mitt i stan. Svit låter ju himla fancy, men så fancy var det
inte, men den var stor, 2 rum och den låg på ett hörn, så vi hade fönster runt om, det gillade jag!
Dessutom fanns det en soffa och en matplats, praktiskt när man är fler och vill umgås, vart hade
man annars setat? i sängen? Men jag älskade det där hotellet, där ska jag bo varje gång jag åker
till Västerås! Caya pratade med receptionisten när hon var lite rund om fötterna och sa bland annat
att "det här hotellt är som alla vägar leder till rom" och det hade hon rätt i. Om vi inte hade velat så
hade vi inte ens behövt gå utanför hotellets dörrar, för allt fanns i den byggnaden, galleria, restaurang,
mataffär, parkeringshus etc. Men givetvis så gick vi utanför dörrarna, men allting låg ändå bara några
kliv bort, och eftersom jag är bekvämligheten själv så passade det mig utmärkt!
Dom här två dagarna var verkligen välbehövliga, har samlat på mig massor med ny energi!
Men det var någon anonym (givetvis) som skrev "Hade aldrig lämnat mitt barn när hon e så liten. Skönt att du klarar av det. Ha d" Men vadå skönt att du klarar av det? rent spontant känner jag nog att om man inte "klarar av" att lämna sitt 9 månaders barn från måndag till tisdag så är det nog dags att börja jobba på sin separationsångest och kontrollbehov. Miranda mår inte dåligt av att vara hemma med Anders, han tar hand om henne precis lika bra som jag gör, och hon är van att vara med honom eftersom jag jobbar ibland. Självklart längtade jag efter henne och det var jätte roligt att få komma hem och leka med henne. Men den här lilla resan gjorde gott för min själ, och om jag mår bra så är jag en bättre mamma. Jag kan tycka att det är en annan sak om man har för vana att åka bort var och varannan helg och spenderar mer tid på sina egna intressen än sitt barn, men det här var första gången jag åkte iväg och gjorde någon för min egen skull på 9 månader, och sen kan vi ju lägga till de 9 månaderna jag var gravid också. Jag prioriterar alltid Miranda först och jag spenderar nästan all min tid med henne, och att då försöka lägga på mig något slags dåligt samvete tycker jag är ganska fult.
