Ibland undrar man ju..

I ett halvårs tid har jag gått och varit sur över att jag inte har någon filmkamera, vore så roligt att filma Miranda ibland när hon gör roliga saker. Anders har filmkamera på sin telefon, så han filmar ibland, men eftersom jag är den som spenderar mest tid med myran så finns aldrig den där kameran där när jag verkligen vill ha den.
MEN JAG HAR JU OCKSÅ FILMKAMERA PÅ MIN TELEFON! Alltså. Hjärndöd.se
Jag vet inte hur jag har kunnat missa den lilla detaljen, helst med tanke på att jag så här i efterhand minns att jag har vetat en gång i tiden att jag hade film- funktion på telefonen.
Nåväl, det var ju trevligt att jag kom på det tillslut, nu ska här filmas! Det finns ingenting som roar så mycket som ens eget barn. Miranda behöver bara finnas för att jag ska avguda henne, och skrattar hon så skrattar jag. Undra när man slutar med det? det verkar liksom krävas lite mer när dom blir äldre, jag tänker, mina föräldrar blir ju inte direkt överexalterade bara för att jag råka skratta lite.

Nu snart kommer Mickan hit, vi ska slå in julklappar tillsammans, fika lite julfika och sen äter vi taco- middag tillsammans med Anders & Daniel. Trevligt avslut på veckan!