utvecklingsfas?

Igår var en riktig helvetes dag. Jag tror myran går igenom nån utvecklingsfas (det brukar vara en sån vid 4 månader tror jag?) för nu känns allt väldigt upp och ner. Igår sov hon sammanlagt 1 timme och 10 minuter, det är typ lika med ingenting, hon behöver sova minst 4 timmar, helst 5. Så hon var helt vansinnigt övertrött, grät och gnällde om vart annat, hon var inte tyst många minuter igår, och ni som känner henne vet att hon för det mesta är tyst. Det där gnället tär på tålamodet kan jag säga. Och så fort jag la i från mig henne så grät hon hysteriskt, hon ville vara så nära så nära, helst hade hon nog krypit tillbaks in i mig. Efter mycket om och men så somnade hon tillslut klockan 20, i våran säng, och där fick hon ligga tills jag gick och la mig, då flyttade jag över henne till sin säng, när hon sov djupt. Sen vaknade hon 01, 05 och 07.30 Zzzzz.
Jag gav henne katrinplommonpure igår, för jag tänkte att det kanske var magen som spökade, och i morse bajsade hon jätte mycket (sist var i måndags) och sen har hon varit sitt vanliga glada jag, så kanske det var magen. Gav henne plommon idag också, bäst att förebygga nu ;)
Men jag längtar såå efter Miranda som sov hela nätterna igenom, hoppas hon kommer tillbaks snart!
Men hur länge håller en sån där utvecklingsfas i sig? någon som vet?

Idag var det babysim också. Vi var bara 5 stycken idag, både Caya, Martina och Anna var hemma med snoriga barn och Emelie hade så ont i ryggen (diskbråck, stackarn) så hon kunde inte följa.
Jätte tråkigt att dom inte var där, men det var lugna gatan på simmet, ingen kaos i duschen som det alltid blir när alla bebisarna är där. Men det var riktigt roligt idag faktiskt, vi lekte lekar och sjöng sånger och Miranda bara myste, jag med! Nu ligger hon här bredvid mig i soffan och sover och är så söt så jag vill bara pussa på henne, men det ska jag inte, för det vore bra om hon sov en stund till. Sen när hon vaknar så ska hon få mat och sen lär vi ta en promenix med Pajas!
När vi kom hem från simmet så ammade jag henne, då hade jag inte ammat sen åtta i morse, och det gick så bra! Eftersom jag hade hoppat över en amning så fanns det mer mjölk och då räckte den för att göra henne mätt och nöjd. Det var mysigt att få amma henne utan tårar!