Att se ljuset i tunneln.

Peppar peppar jag tror det har vänt. I natt var jag ungefär en millimeter ifrån att lägga ner amningen. Klockan 02 satt jag på sängkanten och bad Anders om råd, tyvärr hade han inga att ge. Men jag tänkte att jag härdar ut en sista gång i morgonbitti, men sen orkar jag inte mer. Det hade gått så långt att jag inte bara grät under tiden jag ammade, utan även innan och efter. Den ångesten man känner är obeskrivlig. Men under natten har det hänt något, helt plötsligt var smärtan hanterbar, det där extrema som gjorde mig svimfärdig, själva toppen på smärtan var borta. Jag fick en liten tub bepanthen på BVC som hon tyckte jag skulle smörja bröstvårtorna med, och jag har läst att det kan vara väldigt effektivt, och uppenbarligen stämde det. Det måste ju vara den som gjort att såren börjat läka. Under dagen idag har det gått SÅ avsevärt mycket bättre att amma, det är mest utdrivningen som gjort ont, sen har det kännts helt okej. Men amningsnappen hänger med, även fast den skulle bort. Det är ett elände att få honom att få tag utan, jag vet att det går, för jag hade exakt samma problem med Miranda. Men just nu orkar jag inte ta den fighten, jag behöver bara få amma i lugn o ro nu, mina nerver klarar för tillfället inte mer. Vi tar en dag i taget nu så får vi se vad som händer. Om nappen blir kvar så är det så, jag lider inte så mycket av att ha den, förutom att jag inte kan ligga ner och amma, det saknar jag.
Just det, i natt så fick jag det jätte jobbigt med andningen. Har haft en svindryg hosta i ett par dagar, men i natt eskalerade det. Jag kunde andas in men inte andas ut. Fick lov att gå ut på verandan mitt i natten för att få andas frisk luft, då blev det bättre. Blev ett besök på VC idag, och det verkar vara något astmatiskt. Ska inhalera bricanyl nu i två veckor och se om det blir bättre, annars blir det utredning. Ja men varför inte kände jag bara! Ge mig något mer att bita i ;) så typiskt att allt ska hända samtidigt.
Nu har vi tittat på lyxfällan och kvällsfikat, lillebror sover vid mitt bröst. Ibland är det skönt att lägga ifrån sig honom när han somnat, men ibland är det skönt att ha honom nära. Njuter av närheten och att se hans fridfulla ansikte. Vet att den här tiden är över fortare än man hinner blinka.. Snart är han också en trotsig vilde som driver en till vansinne ;) men nu snart ska jag lägga ifrån mig honom en stund och göra mig klar för natten, är jätte trött, så jag hoppas på sömn i natt. I morgon är Anders pappa- ledig och myran ledig från dagis, så i morgon blir det sovmorgon och mysmorgon. Godnatt!