Lite bra ändå, mitt i det dåliga.

Igår gjorde jag något revolutionerande. Sen lilleman föddes har vi (Läs: jag, och August med, för all del) aldrig fått gå och lägga oss på kvällen. Vi har gått upp, men då har han ammat ungefär en miljon gånger fram och tillbaka på båda brösten vilket tar ett par timmar. Jag är SÅ kvällstrött, att aldrig få lägga mig plågar mig verkligen. Och igår var vi där igen, jag hade ammat senast kl 21 (och ca varannan timme innan det, lite tätare) och kl 22 ville han äta igen efter att ha slumrat en stund. Då blandade jag en flaska ersättning.. Kände bara att jag orkar inte sitta och grina en gång till, måste få vila från EN amning. Jag la lillebror vid bröstet som om han skulle amma, men gav han flaskan i stället. Slurp sa det! 100 ml rakt ner i magen. Han hade nog kunnat äta ännu mer, lilla matvraket, men ville inte ge mer, just för magens skull. Efter den måltiden låg han så nöjd o myste i min famn, och kl 23 sov han gott i sin vagga och sov ända till 04.30, då amma han ett bröst och sen somna han om till 07, och nu sitter vi o ammar igen. Vilken natt! Är så lycklig att jag fick somna i normal tid, och dessutom sova i 5 timmar + 2 till.
Och även att slippa sitta och lida en halv natt var en befrielse för själen. Att ge en flaska ersättning som sista kvällsmål kanske inte var så dumt ändå. Kommer fortsätta med det tills vi mår bra igen!