41+4

Många tankar och känslor idag. 13.30 har vi tid på specialisten, och jag hoppas verkligen på igångsättning, kommer bli otroligt besviken annars. Nu kan jag inte gå längre, jag tar mig framåt, men det är inte mer än så. Skulle jag försöka gå som vanligt så skulle jag nog skrika av smärta. Det är fasiken inte okej att ha det såhär. Förlåt om ni tycker att jag gnäller, men det är himla okul det här. Så nu håller jag tummarna för att tappen är mogen och att jag får en förstående läkare, annars får vi nog gott packa ihop oss och åka hem igen. Men som jag har förstått det så sätter dom igång en när man gått 14 dagar över tiden, och det har jag gjort om två dagar, så lite mellan fingrarna borde man väl kunna se. Ska jag få lov att gå in i v.43 säger jag upp mig från den här planeten. I alla fall så kan jag inte släppa tankarna på att det finns en möjlighet att vi får ett till barn idag. Att jag blir tvåbarnsmor, att Miranda blir storasyster, att vi ska få träffa våran lilla lillebror. Det är så ofattbart stort att hjärnan inte räcker till för att tänka på det. Jag är nyfiken och förväntansfull, samtidigt livrädd, både för att bli hemskickad och för en eventuell förlossning. 

Anders håller på att städa. Han har bäddat rent i alla sängarna och nu damsuger han. Vill att allt ska vara rent, i fall att. Nu ska jag fixa lite lunch! 

På återseende :)