Det här med barn..

Varje dag tittar jag på Miranda och säger till Anders att "tänk att vi ska få en till sån där" det är magiskt.
Det är så super klyschigt, men jag tror att alla föräldrar som väntar barn nummer 2 tänker tanken "hur ska jag kunna älska någon annan lika mycket?" alla föräldrar är ju så besatta av sina barn. Man avgudar allt dom gör och skrattar fast dom inte ens är roliga, fast man själv tycker ju att dom är dödskul! Och det är svårt att se framför sig att man ska kunna känna precis lika för en till, att man har så mycket kärlek och engagemang i sig. Givetvis förstår jag ju att det är så, men det är ändå så svårt att förstå.

Idag har jag (kors i taket) tagit mig ut ur huset! Vi behövde till Clas Ohlsson och köpa några nödvändigheter och jag behövde miljöombyte, så vi åkte dit. Det var jobbigt och jag hade hemska sammandragningar, men jätte skönt att se något annat och fördriva lite tid.
Resten av dagen har spenderats i soffan. Miranda har inte sovit någon middag (Hon bajsade när vi hade lagt henne, och efter att vi bytt så passade det sig tydligen inte att försöka sova, så hon fick vara vaken) , det har gått bra, men nu är hon jätte trött och grinig så det blir sängen alldeles strax (kl 18) och så fort hon lagt sig ska jag också krypa ner. Ska koka en kopp te och titta på film i sängen.
I morgon är det vardag igen, Anders jobbar 06-15.15. Hade verkligen hoppats på att lillebror skulle ha kommit innan helgen var slut, för jag fixar inte att både lämna och hämta på dagis, och inte heller att ha henne hemma. Men Caya är snäll och kör dit henne i morgon, och sen hoppas jag att hon får stanna kvar tills Anders slutat jobbet! Och sen är det tisdag och då är Anders ledig eftersom vi ska till Falun till specialisten då. Vi får ta en dag i taget nu :)
Hoppas ni andra haft en trevlig helg! Kram/tjockisen