lite tjockare än igår.

Kanske sista bilden igår, men inte sista dagen! Lunkar på med min mage.
"MEN är du fortfarande tjock! Trodde Anders skulle lämna idag och att jag skulle få höra hur det hade gått" utbrast Myrans fröken idag. Kunde inte annat än instämma. Var så säker på att han skulle komma förra veckan. Igår kväll strax efter 20.00 så fick jag en värk, och fram till klockan 22.00 så fick jag ett par till, men sen avtog det och allt blev som vanligt igen. Idag fick jag en till värk, EN. Det kommer nog vara så nu, att det kommer och går. Jag ställer in mig på att gå över två veckor, så behöver jag inte bli besviken. Nu går tankarna att "när månaden är slut så har vi våran bebis" det känns närmare än att haka upp sig på varje enskild dag. Idag tog jag i alla fall en lite längre promenad, hade inte så ont så då var det bäst att passa på.
Jag tror att Miranda funderar över vad som är på gång. Hon har nog hört oss prata om "att vi ska åka in" men kan ju liksom inte koppla ihop det till vad det handlar om. Men hon visar lite oro på kvällar och nätter. Igår fick vi inte lämna hennes rum fören hon hade somnat helt, så fort vi reste oss så ställde hon sig upp och pekade på stolen att vi skulle sätta oss igen, hon som har somnat själv sen hon var liten bebis. Vi satt där i varsin omgång och tillslut somnade hon. Men kl 02 vaknade hon igen, somnade om bredvid mig efter att ha klappat på mig en stund. Lite orolig att vi ska försvinna kanske? lilla pluttan. Men i kväll somnade hon i alla fall och har sovit som en stock.
Hade det inte varit för Miranda så hade den här övertiden inte varit lika påtaglig. Men jag kan säga att det är inte jätte lätt att vara höggravid när man har ett så litet barn redan att ta hand om. OM jag skulle lyssna på min kropp, så skulle jag INTE bära henne nu, det gör ont och känns inte bra, MEN jag har inget val. Och jag måste stå i konstiga positioner för att borsta hennes tänder, tvätta henne, byta blöjor och kläder etc. Om sanningen ska fram så är det pissjobbigt att vara mamma just nu, och det skär lite i hjärtat när jag ser att det för henne nu har blivit en vana att jag inte kan hjälpa henne med allt, utan att hon automatiskt vänder sig till Anders. Men snart så kan jag vara mamma till henne fullt ut, det ska bli underbart! Idag började Anders jobba igen- motvilligt! Han hade ställt in sig på två veckor till hemma, men så blev det inte :) Men snart så, snart får vi ha våran pappa hemma igen!
Nu ska jag gå upp och lägga mig och hoppas på att nästa dag bjuder på något mer spännande än vad dagen som gått gjorde! Godnatt!